Läromedel - att vara eller icke vara

Vi arbetar mer och mer mot att arbeta med eget material. Bit för bit tar vi oss ut i urskogen och inser att vi så klart gör det bäst själva. Vem vet hur vi två fungerar som bäst som pedagoger? Vi, så klart.

Därför jobbar vi oss bort från tryckta läroböcker och letar efter andra lärares material och fördjupar oss i våra egna. Det som fattas är tiden att hinna göra detta. Det är ett tidsödande arbete, men det ger det bästa resultatet på våra kurser.

Så fördjupar jag mig lite i möjligheterna att söka stipendium för arbete som detta. Jag hamnar på SLFF och får där läsa instruktioner rätt länge innan jag förstår att det står som det står. I en skola som mer och mer går mot att dela sina material på Internet. Skapa egna och se till att andra kollegor över landet får ta del av det. Så kan man bara söka stipendium på SLFF om man skrivit tryckta läromedel. Jag läser det igen. Jo, det står så, med fet stil.

De som skrivit material som andra får kopiera, får inte stipendium. Bara de som skriver läromedel, som skolans frontfigurer lämnar allt mer, får söka. Jag undrar hur de tänker. Jag undrar hur deras förankring i skolans värld ser ut. Jag undrar vad de har för pedagoger som ger dem råd.

Vi skulle kunna skriva riktigt bra material för goda pedagoger till gymnasiekurser i svenska. Riktigt bra, men SLFF går miste om dem. Tyvärr. Jag hoppas att de kommer på sitt misstag och inser att vi som kan skriva bra läromedel är vi som delar dem på nätet. Det är vi som vet vad vi gör.

Så det blir att fundera vidare...