Efter ett önskemål från en av mina kloka kollegor, så beslutades att vi inför ett forum skulle bifoga protokoll från andra besläktade forum. Allt för att öka insynen och kunskapen kring det som sker. När jag så ska bifoga dessa, i det här fallet, två protokoll, slår det mig rätt hårt att åtminstone det ena inte är läsbart.
Det saknar rubrik. Närvarolistan är halvt borthuggen. Texten är inte uppdelad i avdelningar, annat än något jag gissar ska vara styckeindelning. I texten refereras till förnamn (som dessutom inte finns med i den decimerade närvarolistan). Förkortningar av icke-etablerat slag används. Och så vidare.
Så det här med språket hörrni. Och formen. Det är det som många väljer bort och inte tycker att man behöver ägna sig åt. Men för att göra en text tillgänglig för fler än sig själv och ett par närmast sörjande, måste man faktiskt anstränga sig. Ju bredare publik, desto tydligare språk. Ju fler som ska läsa din text, desto bättre måste den vara.
måndag 12 september 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar