Formativ bedömning

Jag är ingen expert på ämnet, jag har mycket kvar att läsa och diskutera. Men jag tror mig veta vad det är och vad poängen är. Och att några av oss har jobbat aktivt med det i flera år, innan begreppet lanserades och det blev lite modernt. Nu är det mer trendigt med inkluderat arbetssätt, och där måste jag säga att delar av Komvux Örebro är sjukt bra på det. Några sjukt dåliga.

I vilket fall så diskuteras formativ bedömning högt och lågt. Vi ska inte bara bedöma elevernas resultat som ett betygsgrundande underlag, utan alltid ge feedback som hjälper eleven att bli bättre. Vad kan du och vad behöver du jobba mer med? Jag fick en kommentar från en elev häromdagen som ville ha mer negativ kritik. Och jag tänkte. Vad är hen mindre bra på och behöver förbättra? Inget. Däremot har hen en massa kvaliteter som jag vill belysa för hen, så att hen aktivt kan använda dem och bli mer strategisk. Det är också formativ bedömning, men jag måste göra det tydligare för mina elever.

Nytt, för oss

Källa

Jag sitter längst bak i en datasal med sex elever utspridda framför mig. Det är Mias pass, men hon tar ett varv ute i korridorerna för att se om det finns några vilsna elever.

Mias Svenska B-elever skriver prov här i datasalen. De får provet på ett dubbelsidigt Word-dokument och ska skriva i ett annat Word-dokument på datorn, och innan de går härifrån ska provsvaren laddas upp i Fronter. De har sina läroböcker och hela, ljuvliga, förfärliga internet som verktyg.

Det här låter ju inte så märkvärdigt. Men för oss är det det. Det är flera år sedan vi hade salsbundna prov. Vi jobbar med processkrivning i inlämningar, muntliga redovisningar, både enskilt och i gruppdiskussioner. Eleverna bloggar och gör allehanda små och stora övningar i Fronter. Men prov i den här bemärkelsen, nej.

Men nu gör Mia det. Varför? Ja, dels tror jag att det är ett önskemål från eleverna. Dels tror jag att Mia vill se hur eleverna hanterar källor och tvinga dem att vara lite mer inlästa på materialet. För ett hemprov i två veckor förleder lätt eleverna att tro att de inte behöver förbereda sig. Så jag tycker att det här är spännande.

Resultatet tror jag är likvärdigt för elevens betygsresultat. En elev som fick MVG med förra upplägget, skulle få det här med. Däremot tror jag att förståelsen och kompetensen i ämnet blir större nu, med en längre tids förberedelse.

En kväll på jobbet

Jag står vid sidan av fem elevers gemenskap och lyssnar på deras samtal. De samtalar om varandras bildanalyser. De har synpunkter om förbättringar på texterna och gör det på ett lite nervöst sätt. Nu till en början. De har inte vanan att ge varandra synpunkter, vilket hörs och märks.

Samtidigt är det en perfekt balans i deras önskan att hjälpa varandra. De ser, möter blick, balanserar och önskar ändringar. Även en önskan om att stödja finns. De visar respekt för varandras texter och lär sig att diskutera texters innehåll och behov av uttryck.

Jag står bredvid. Lyssnar. Känner mig lite utanför, men det är ju meningen. Det är deras tid och deras arbete. Jag får stå här bredvid och reflektera deras arbete, på bloggen. Men snart. Snart ska jag kliva in och ge dem vidare instruktioner, för att sedan ställa mig bredvid igen.

En dag på jobbet. I klassrummet. Det är trevligt här.

En liten fredagstanke

Jag säger ofta att jag sitter och rättar elevtexter. Men det gör jag inte. Jag sitter och kommenterar elevtexter. Det kan låta som en skitsak, att hålla isär dessa två. Men det är det inte. Det är en gigantisk skillnad i hur jag ser på eleven och dennes kunskaper och lärande.

Så, från och med nu ska jag sluta säga saker som jag inte menar. Det är ingen liten uppgift det! Inte heller att välja elevsyn är en skitsak, men var och ens uppgift att göra.

Utmaning tillsammans

Det blev en kväll för uppdateringar. Det är både jobbrelaterat och av eget intresse. Det är dags att ta hand om sina kunskaper och erfarenheter. Dela med sig av dem, utmana dem och se till att skapa fler. Det är det som gör jobbet roligt och stöder elevernas arbete på ett intressant sätt. Vi måste utmana oss, annars tröttnar vi och får tråkigt. Sarah och jag ska vidare. Då spelar det ingen roll och utvecklingen sker en fredag kväll.

Nu har jag hittar något nytt roligt att testa på. Programmet heter Watch2gether och ger oss möjlighet att tillsammans se på filmer på Youtube och chatta under tiden vi ser på klippet. Det gör att man kan bjuda in så många man vill till en specifik länk och där diskutera det klipp man ser på. Om en person stannar klippet, du som lärare till exempel, så stannar klippet för alla. Jag testade på det hela och bilden är en printscreen på hur det ser ut.

Man går bara in på webbsidan. Skriver in ett namn på den session som man vill dra igång. Man får då en länk, som man kan dela med sig av till andra och sedan är man igång. Låter mycket spännande.

Jag skulle gärna testa detta en bestämt tid och se hur många elever som är intresserade att komma in och se ett klipp med mig och diskutera det. Jag hann till exempel inte visa filmklipp på kvällspasset i veckan, men jag skulle kunna göra det på detta sätt istället och diskutera det med eleverna medan vi ser på det. Jag använder väldigt ofta klipp från Youtube, så detta skulle mycket väl kunna vara ett sätt att utveckla arbetet med det.

Elever kan även själva skapa sig möjligheter att se uppgifter på Youtube tillsammans för att lösa en uppgift gemensamt. Deras diskussion på chatten skulle kunna vara uppgiftens syfte. Man ser hur de diskuterar och vad de har för synpunkter. Har de verktyget kan de även själva ta initiativ att arbeta tillsammans.

Ja, det här skulle kunna fungera. Är det någon som har testat det, som kan dela med sig av erfarenheter? Har jag några elever som vill testa på och utvärdera det hela åt mig?