Två grupper, inga grupper, konstig dag

I dag var första dagen med lektioner denna termin. Vi laddar och peppar. Jag ser glansen i mina kollegors ögon. Detta att få välkomna och dra igång - det är det bästa!

Jag var kanske något mer fundersam än jag brukar eftersom jag i dag skulle ha två kurser i samma rum, grundläggande svenska och Svenska 1. Jag har inte gjort det förut, men jag tror att vuxenutbildningens framtid ser ut så. Många olika människor och mål i samma rum. Färre och färre har samma bakgrund och samma mål. Förutsättningarna är olika. Vi kommer att bli ännu mer av handledare, coacher, kalla det vad du vill och mindre av klassrumsföreläsare. Så, jag hade jobbat med en planering där jag skulle hinna gå igenom allt praktiskt och ändå få det att kännas välkomnande. På två timmar ska jag förmedla en lust till ämnet, till Komvux, till studier. Samtidigt som jag ska se till att alla praktiska förutsättningar för att komma igång måste tillgodoses. Vi har 19 veckor på oss, vi har inte tid att vänta med att komma igång.

Och med en före detta elevs peppande ord med mig kliver jag in i klassrummet. När klockan slår dags att börja, finns elva elever i klassrummet. Elva. Med en statistik som säger att ungefär hälften kommer att falla ifrån under kursens gång av allehanda orsaker, kändes det inget vidare. Elva är svårt nog att bygga gruppdynamik på. Men fasen, det är bara att göra det bästa för dem som är på plats. (I separat inlägg får du ett par av de övningar jag gjorde i dag). Fyra av dem läser grundläggande, de andra sju gymnasiesvenska.

På kvällen såg jag fram emot att ta emot de som inte kunnat komma på dagpasset. Klockan 17.00 och ingen kom. Det har verkligen aldrig hänt. Nu måste jag landa och tänka.