Ett litet himmelrike på jorden - för vissa av oss

Upp halv sex, flytande frukost, puss till familjen och sedan en rekordsnabb cykeltur i ett nyvaket Örebro. Jag vet inte varför jag cyklar så fort, när det är så vackert ute. Jag borde nog ta det lugnare.

På tågstationen mötte jag upp sällskapet för dagen, väl utvalt för att kunna njuta av umgänge under dryga tolv timmar. På perrongen stötte vi på lite bekanta, inte helt oväntat eftersom resmålet lockar många. Intressant, men också jobbigt, är dock att resmålet mestadels lockar kvinnor modell 40-60 år.

Jag vet inte varför. Bokmässan i Göteborg är gigantisk. Det var min premiärtur och jag hade nog inte begripit vidden av den. Vi köpte entrébiljett och vandrade runt. Lyssnade på lite estradföreläsningar, ett par riktigt usla, ett par tankeväckande. Mest fascinerande var nog den föreläsaren som presenterade sig som just föreläsare, men också expert på avancerade presentationer. Och både föreläsningskonsten och presentationstekniken var mer än medioker, ja, faktiskt usel. Till nästa år ska vi definitivt lösa seminariebiljetter. Det är nog där the action is. Om det nu finns någon sådan på Bokmässan. Jo, visst gör det det, för vissa av oss.

Om du mot förmodan inte skulle gå igång på böcker och lärande, strosar det runt en del kändisar på mässan. Mark Levengood, Ulf Elfving, Morgan Alling för att nämna några. Själv blev jag starstruck (som i ett av fallen egentligen betyder smygkär) när jag såg Magnus Betnér och P-O Engqvist.

Och det slår mig - inga snygga kändisbruttor (jo, Katarina Wennstam är snygg). Vad är hönan och ägget? Är de manliga kändisarna där för att se/behaga alla medelålders kvinnor? Eller är kvinnorna där för att spana in snygga kulturhunkar?