Vad ska det bli av vår proffession?

Stockholm stad ger lärare sämre lönepåslag med motiveringen att de har satt sämre betyg utifrån "stadens mätverktyg". Jag vet inte hur många gånger jag har läst artikeln på Dagens Nyheter idag.  Jag blir rädd, förbannad och upprörd över en politik som får styra över vår arbetssituation utan att uppenbarligen har någon som helst förankring i något verkligt.

Hur tänker man? Hur är det meningen att det ska lösas? Ska dessa lärare blunda och sätta högre betyg nästa termin, för att komma inom "stadens mätverktyg"? Hur kan man se lösningen på fallande kunskaper i lärarens löneutveckling? Hur tänker man? Vad är det för jubelidiot som sitter och tar dessa beslut?

Skulle det betyda att en politiker, som inte har fått ut sin politik till väljarna och övertalat dem om att det är just deras parti man ska rösta på, sänker sin lön? Det borde väl i så fall också vara något som hamnar inom "stadens mätverktyg". Eller den som arbetar som trädgårdsmästare och genom en riktigt regnig sommar, som denna, inte får samma löneutveckling för att blommorna inte har blommat som de bör. Hur många dumma och korkade exempel kan vi dra upp. Men när det gäller lärarens arbetssituation så är det rimligt. Kan du fatta detta?

Det hemska är att det inte bara sker i Stockholm. Jag har kollegor som har suttit med samma motiveringar till sin löneutveckling. "Du hade för många IG under förra terminen." Det är kränkande och irrelevant. Det är dessutom ett sådant idiotiskt påstående och motivering, så vi som är pedagoger och skickliga sådana har problem att komma ner på den nivån och diskutera. Lika svårt som vi har att motivera inför en person som absolut anser att glassen han håller i är varm och inte kall. Idiotin är så pass stor, så vi vet inte hur vi kommer ner dit. Ner på politikernas nivå.

Det är här vi ska ha ett fack som kliver in och säger stopp. Ett fack som har förmågan att kliva ner på denna nivå och tar på sig ansvaret att göra det. Ett fack som säger "lämna över detta till oss. Vi är utbildade att kliva ner hit och föra talan för dig. Du ska inte behöva ta i detta." Har vi ett sådant fack?

Följden kommer bli att ingen vill utbilda sig till lärare. Vi som har gjort det kommer att söka oss härifrån med ljus och lykta. Vi kommer att ha ett skolväsende som är urarmat och utan energi. Dessutom kommer de som har satt oss i denna soppa sitta på nya poster, i nya förvaltningar och genomföra nya dumheter. Någon annan ska då försöka att rädda upp det som räddas kan. Jag tror att det är bråttom. Riktigt bråttom och lösningen är inte att tvinga lärare till att sätta högre betyg på lågpresterande elever. Det handlar inte om att punga ut med mindre pengar till lärarkåren. Det handlar om att sätta in mer resurser i verksamheten. Hur kan man inte se det?

Enkelt. För att förstå det måste man vara insatt i det man pratar om. Man måste vara kunnig i ämnet. Man måste ha varit i ett klassrum. Man måste ha prata med en elev. En lärare. En verklighet. Det är mycket begärt av mig, jag vet. Politiker gör ju inte sådant. De pratar i generella termer. Övergripande retoriska ordalag som i slutklämmen inte betyder någonting. De skapar hellre en "stadens mätverktyg".

Jag går hem förbannad denna helg. Det är inte den första, så klart. Jag har varit lärare ett bra tag nu. Men jag skickar en tanke till de i Stockholm, som fått detta kastat i ansiktet. Kommer de tillbaka på måndag tro? Det återstår att se.