Mitt i

Nu är vi lite mer än mitt i. Terminen rusar på, elevernas arbetsbörda ökar. Åtminstone om man frågar dem. Det är säkert så, men säkert också en insikt om hur mycket jobb fyra 100 poängskurser på 18-20 veckor faktiskt kräver. Några elever växer så det knakar. Från att ha som målsättning att ta sig igenom med godkänt betyg, hittar de sig själva och en studieteknik som fungerar, och de höjer sina målsättningar. Det är stort!

Det finns också de som sänker sina krav. Livet pågår. Barnen blir sjuka. Extrajobb. Personliga problem. Eller bara att det blev mer än man föreställt sig.

Det svåraste är de som inte är kvar längre. Vart tog de vägen? Hur kunde jag ha mött dem bättre? Det kommer aldrig att bli perfekt. Men det måste gå att göra bättre!