Jag trodde att jag använde sociala medier för att reflektera och utvecklas. Att fundera högt innebär ju att våga. Jag har tyckt att jag gjort det. Men så är jag i en position där jag kan välja att vara osynlig eller synas lite grann. På riktigt. IRL. Och väljer att synas utan att fundera över konsekvenserna. Och så slår det mig att jag rätt plötsligt inte uttrycker mig som jag hade tänkt. Jag fegar ur. Jag blir en passiv fluktare.
Dagen började med en fantastisk föreläsning av Troed Troedson som började med att säga att han tänkte strunta i att vara ödmjuk. Det är mod, tycker jag.
Och själv står jag här, oroväckande omodig, gömd bakom en LärarSarah-roll. Alldeles som om det skulle gå att gömma sig på Internet.
tisdag 4 oktober 2011
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar