Ytterligare en förstelärares funderingar

Jag blev väldigt glad över att få en av de 10 förstelärartjänster som nu finns i vår verksamhet. Jag har haft en bra dialog med min rektor om vad det ska innebära för mig. Jag har lämnat från mig några arbetsuppgifter och ser fram emot ett par nya. Riktigt vad det blir, sparar jag på ett tag. Min rektor är med de andra i ledningen på tre planeringsdagar, så där kanske det kommer nya tankar som påverkar våra uppgifter. En kan ju hoppas!

Ett som är säkert är i alla fall att förstelärartjänsterna är ett ämne för diskussion. Förra veckan fick jag några trevliga grattis och uppmuntrade ord. Något hånleende fick jag också, och det är sorgligt, men efter flera år som IKT-pedagog är jag van. Det som förvånade mig var dock diskussionerna kring tjänsterna. När jag frågade mina kollegor vad de tänkte och varför de inte själva sökt, fick jag veta att man inte ville ha mer att göra. Oj. Ingen i min skolledning, på Skolverket eller regeringen har - såvitt jag vet - avsett att förstelärartjänsterna skulle vara på övertid. De pengar jag får för tjänsten, är ingen övertidsersättning. Jag har mina fyrtio timmar på arbetet. Det har jag haft länge, och det kommer jag att ha i fortsättningen. Jag är helt övertygad om att min rektor vet att jag utnyttjar den tiden så gott jag bara kan. Jag förutsätter att jag kan bolla med hen, om jag inte vet hur jag ska prioritera. Men om det finns kollegor som förväntar sig att jag ska jobba mer än dem, då blir jag faktiskt besviken! Jag ska kanske göra andra saker och ha ansvar för någon fråga, men det var det ingen som kommenterade. Kan det vara det man egentligen menade? Inte mängden arbete utan ansvaret?

Något som jag vet att jag ska göra - förstelärare eller inte - är att vara mentor till en nyutexaminerad lärare. Hon heter Elin och jag har träffat henne. Hon verkar jättetrevlig och superladdad. Jag hoppas att jag kan bidra med erfarenhet och kunskap - det ska bli ett verkligt roligt och lärorikt uppdrag.

Jag ska också försöka köra en 200 poängskurs (Svenska grund) ihop med en 100 poängare (Svenska 1) till stor del. Det ska bli en utmaning som heter duga! Nu ska jag våga släppa taget lite till. Jag ska vara påläst och förberedd, men ha mycket öppet beroende på vilka det är som kommer till mina kurser.

Så, oavsett hur alla detaljer landar, kommer det bli en höst som kräver mycket samtal och reflektioner. Vi ses här på bloggen alltså!