Mitt i

Nu är vi lite mer än mitt i. Terminen rusar på, elevernas arbetsbörda ökar. Åtminstone om man frågar dem. Det är säkert så, men säkert också en insikt om hur mycket jobb fyra 100 poängskurser på 18-20 veckor faktiskt kräver. Några elever växer så det knakar. Från att ha som målsättning att ta sig igenom med godkänt betyg, hittar de sig själva och en studieteknik som fungerar, och de höjer sina målsättningar. Det är stort!

Det finns också de som sänker sina krav. Livet pågår. Barnen blir sjuka. Extrajobb. Personliga problem. Eller bara att det blev mer än man föreställt sig.

Det svåraste är de som inte är kvar längre. Vart tog de vägen? Hur kunde jag ha mött dem bättre? Det kommer aldrig att bli perfekt. Men det måste gå att göra bättre!

Sommaren värmer

Förra terminsstarten skrev jag att det var som julafton när det var terminsstart. Nu kan jag inte med all fantasi i världen uppbåda den tanken. Det är säkert 28 grader på mitt arbetsrum. Varmt alltså. Men jag känner ändå förväntan inför terminsstart. Det gör jag alltid. Den här terminen ser lite annorlunda ut för oss, parhästarna Mia och Sarah. Mycket händer i våra privatliv och vi planerar inte lika långsiktigt som tidigare. Det märks att vi pratar om innevarande termin, inte så mycket vad som händer sedan. För just nu vet vi inte var vi är om ett halvår.

På jobbet är det också en del förändringar, men också mycket samma. Jag är tjänstledig på 20% från min IKT-del av tjänsten. Jag kommer att jobba som min egen, åt Fronter. Det är skrämmande, läskigt och precis vad jag behöver nu. Ut ur bekvämlighetszonen bara! Det ska bli så fantastiskt roligt. Jag kommer säkert inte fylla 20% med det men jag har ju utökat mitt ideella engagemang i Barncancerföreningen Mellansverige också, så jag är helt säker på att jag kommer att ha sådär fullt som jag uppenbarligen vill ha det. Annars skulle jag väl göra något åt det?

Jag kommer på mitt "riktiga" jobb såklart ha Svenska 1 och prövningar i Svenska A och Svenska 1. Jag kommer att ansvara för Fronter i fortsättningen också. Men andra IKT-utvecklande uppdrag blir det mer sporadiskt med.

Mia då? Min galna, intelligenta och besvärligt kreativa kollega. Ja, hon kör Svenska 2 och 3. Prövningar i Svenska B, C, 2 och 3. Och så klurar hon en del på det här med flerformsstudier. Hon kommer att fylla sin fritid med stora viktiga saker, en del teaterrelaterat, en del inte.

Så, vad säger man? Come an bara, hösten 2013, du är välkommen med alla människor, möten och utvecklande projekt.

Nytt!

Nu sitter vi i vårt nya arbetsrum. Fint som snus! En besökande kommenterade: "Som en oas på en byggarbetsplats." Det syntes att det var någon som jobbade här inne. Det kommer såklart inte att se ut som en byggarbetsplats i all evighet, men jag hoppas ändå att känslan av oas består. För mig är det lite så. Härinne är jag trygg nog att kasta mig ut i nya utmaningar. Härinne får jag tänka på jobb och vara kreativ. Härinne får jag fundera ut hur jag bäst ska lyfta och inspirera andra människor. Vilken ynnest, eller hur?

Det kommer att bli några röriga veckor med byggdamm, varierande nätuppkopplingsmöjligheter och ett klassrum utan den teknik vi är vana vid. Men det är faktiskt också kul! Hur ska jag göra nu? Lektioner UTAN dator och kanon! Det är inte utan att det är lite spännande.

Så du, elev, lärare, kollega, chef eller bara nyfiken - välkommen hit till Komvux på Rudbecksskolan i Örebro.

Rudbecksskolan, Örebro
Bildkälla:Örebro stadsarkiv/Eric Sjöqvist
Bildbearbetning: Mia Axinge

Det roliga i mängden

Jag vill skriva om kommentarsfälten på nättidningarna. Jag vill skriva om kursregistreringen. Jag vill skriva om alla fantastiska elever som jag träffar nu. Jag vill skriva om att jag längtar efter filmatiseringen av Simon och ekarna. Men inte efter En dag som lanseras som en romantisk komedi vilket jag inte tyckte boken ens var i närheten av. Jag vill skriva om det som får mig och Mia att bubbla inombords just i dag.

Men det får bli en annan dag!

Registrering

"Jaha, ska du läsa svenska eller svenska som andraspråk?"

Den klart vanligaste frågan under registreringen, så är det alltid. Tur att SVAS-gänget finns nära intill! Nytt för i år är att vi har registrering under tre dagar veckan innan terminsstart. Jag vet syftet, att eleverna ska hinna byta kurser och fixa sina scheman i god tid innan kurserna börjar. Men jag blir ändå lite förvirrad. Hur mycket information ska jag ge? Och krockarna som krockar, kan jag ändå inte lösa. Så det blir bra att utvärdera det här i arbetslaget sedan. Vilka bra grejer ska vi spara och jobba vidare på?

Det har varit ganska bra fart här från tio till nu vid ett-tiden. Undrar hur det blir de kommande två dagarna? Det är tur att det finns internet och att det finns andra arbetsuppgifter som väntar på att bli gjorda...

Planerar för hösten

Bildkälla

Vi sitter och arbetar intensivt med att lägga upp nya kurser i Svenska A och Svenska B. Det är inte utan att det tar mer tid än vad vi trodde. Hela tiden måste nya perspektiv begrundas och nya vägar mätas upp. Det kan även kännas som om mål och betygskriterer ändras ju mer man undersöker dem. Att blöta och stryka på dem, gör att de verkar ändra utseende.

För mig har det varit bra att vara från Svenska B under två terminer, för det har gjort att helt nya tankar far omkring. De självklara målen och kriterierna är plötsligt inte lika självklara. Det är en skön känsla, men samtidigt en aningen stor utmaning. Men skam den som ger sig. Till hösten kommer våra elever att möta något nytt och fräscht. Inte något som genomförs för, jag vet inte vilken gång i ordningen.

Nej, måste tillbaka in i getingboet och se om jag kan strukturera upp ytterligare lite mer av röran. Semestern ligger där framme och hägrar. Den är nu väldigt välkommen. Jag måste bara hinna klart med lite saker först. Lite få livsavgörande beslut inför hösten måste tas...

Välkomna!

Idag börjar den nya terminen. Idag börjar vårterminen 2011. Vi har pratat om den länge. Samlat intrycken från förra terminen och reflekterat kring dem. Fått nya uppslag att utforska och ändrat om i våra kurser. Denna termin ska bli så mycket bättre än alla andra vi har gjort.

Tänker du det samma? Ska du också överträffa dig själv denna termin? Har du tagit fram alla de skor som du kan använda beroende på utmaning och strapats? Det har vi och vi är redo. Redo att ta emot er elever och se till att lotsa in er på kurserna med fast hand.

Men det är ett givande och tagande här. Vi bjuder på kurser och ni bjuder på era erfarenheter. På så vis får vi till en unik termin och kan plocka med oss kunskaper och erfarenheter vidare i arbetsliv eller vidare studier. Oberoende av vilket, så börjar det idag. Den nya terminen. De nya möjligheterna. Då sätter vi igång!

Mia

Terminsmöte

I dag slutar höstterminen. På måndag börjar vårterminen. Tid till eftertanke är det kort om.

Men jag vill ändå säga något till dig som jag mött under terminen. Alla gör vi avtryck i varandra, mer eller mindre. Så tack till dig, som gett mig nya erfarenheter, nya lärdomar och nya idéer. Tack för att jag fått ha roligt på mitt arbete!

I väntans tider

December är ju en väntan. Advent betyder ju ankomst. Många av oss väntar på annat än Herrens ankomst numera. Det är glögg, knäck, Alladin och inte minst lite ledighet. Men i år är ju vad man kallar en arbetsgivarvänlig jul och med det menar man att det är många svarta dagar och få röda.

Som student har man inte riktigt det lyxproblemet att fundera över om dagen är svart eller röd. Studierna hänger som ett ok, lätt eller tungt, över ens axlar mest hela tiden. Jag vill ändå hoppas att du, och jag, kan jobba på ordentligt i december så att det frigörs ett par dagars rejält lugn. Det där med dricka och godis klarar vi nog av att klämma in ändå, men vilan - den livsviktiga vilan - måste var och en själv ta ansvar att skapa utrymme för. Jag unnar dig det. Jag unnar mig det. Nu kör vi!

Och så var det mitt i termin igen

Tio veckor av höstens termin har passerat. Alltså har halva kursen gått. Tyvärr är det många som fallit ifrån och ytterligare några på väg bort. Men det är också en del som går från klarhet till klarhet. Det är angenäma individuella samtal att ha.

Och så mitt i terminen kommer ett nytt gäng. Välkomna hit till bloggen, Komvux och Svenska A-kursen. Jag hoppas att ni kommer att få roligt och att ni får lära er mycket här hos oss!



Bild: www.fotoakuten.se

Förvånad

Att gå från förvirrad till förvånad kan ju ses som ett framsteg, tyvärr är det nog så att jag fortfarande är rätt förvirrad också.

Nåväl, ett par gånger per termin händer det något som gör mig lika förvånad varje gång. Den här terminen ser det ut att hända mer än två gånger, eftersom jag redan har uppnått den kvoten och oktober är ännu inte inledd. Och vad är det då? Jo, jag möter elever som tycker att de kan göra min kurs på en kvart sisådär och sedan få ett betyg. Med motiveringen att "Jag kan ju redan svenska".
Har man då aldrig funderat över varför Svenska A-kursen är 100 p, precis som samhällskunskap, matte och engelska? Varför skulle gymnasieeleverna lägga massa tid på att gå den här kursen, om det egentligen var onödigt? De kan ju också svenska, eller?

Ibland är jag lite rädd för att vi här på Komvux slår knut på oss själva för att få igenom elever till betyg, vi ställer upp på sena antagningar, återinskrivningar, sena arbeten, flera uppsamlingsheat för missade redovisningar och så vidare. Det måste vi diskutera, för var går gränsen mellan att hjälpa och stjälpa? Vi gör ju allt detta i tron att vi hjälper, men jag är inte säker på att så alltid är fallet. Men att därifrån gå till att förmedla att våra kurser går att lösa med en klackspark, det har vi väl ändå inte gjort?

Tjoho - nu kör vi

Äntligen är eleverna här. Det blir fart och fläkt, spännande frågor och nya utmaningar. Eftersom jag har lite andra uppgifter än undervisning har jag också förmånen att få träffa många elever och många kollegor. Förutom att det är roligt, får jag också en bra bild av de olika verksamheterna som finns här i huset. Det gör mig mer ödmjuk.

Min Svenska A-grupp verkar mycket trevlig. Tyvärr är de inte så många. Utveckling och lärande sker ofta i grupp och i samspel med andra. Och jag som lärare kan inte ge eleverna allt det där. Nu ska jag naturligtvis göra mitt bästa, och jag får anpassa mina lektioner till att gruppen är liten. Men det är synd, för gruppdynamik är ovärderligt. Jag hoppas kunna väga upp det med mycket individuell handledning och diskussion i stället.

Även om höstmörkret närmar sig med stormsteg, ser jag ändå fram emot att få följa dessa människor genom kursen och se lärandet i det underbara vitögat.

Det är inte synd om mig

En hysterisk vecka är snart till ända. Det har varit många skratt och en del bedrövelser. Jag inbillar mig att jag är glad för det mesta, men förmodligen måste jag se helt förstörd ut. Det är så många som tycker synd om mig. "Sarah, förlåt att jag frågar, jag vet att du har mycket..."

Så för mig och för er andra som läser detta: när jag klagar eller ser ledsen ut, så har det andra förklaringar. Jag älskar nämligen när det är hysteriskt. Jag gillar att vara behövd. Jag gillar att kunna hjälpa andra och förhoppningsvis vara till nytta för verksamheten. Så snälla du, be mig om hjälp, kan jag hjälpa dig så blir jag glad.

Nu drar jag till Stockholm en sväng, men ser fram emot en hysterisk måndag. Kanske slänger jag ur mig något surt vid något tillfälle, men förlåt mig för det. Jag gillar det här.

En klar, bara en kvar

Jag hade två fullsmäckade sådana här för dryga månaden sedan. Nu har jag en vecka kvar att jobba före semestern, och den ena är äntligen tom. Så innan den fylls på, måste jag bara visa hur det ser ut en sen fredageftermiddag.

Och den listan som är kvar? Ja, det är ju det roliga jag har sparat - att planera höstens kurs i Svenska A. Även om den inte hinner bli tom, så är den mycket roligare att ta sig an. Nu måste jag bara se till att den till höger håller sig tom. Telefonen är stendöd, det är den nästan jämt, men nu är också Fronter och e-posten tysta, så tysta.

Nästa vecka blir det pedagogiskt mys!

Vägskäl

Här sitter jag då, med en "ny" kollega på rummet. Citattecknet kommer sig av att hon, Pethra, har varit här på Komvux förut. Dels som lärarkanditat hos mig och Mia, dels som vikarie för mig när jag blev sjukskriven. Så Pethra är med på tåget, hon vet hur vi tänker och jag uppfattar det som att hon tycker att vår pedagogiska strategi är bra. Jag ser fram emot att få nya idéer och intryck av kollegan.

Ska vi då bli tre? Nej, så fantastiskt fick det inte bli den här gången. Mia tar ett kliv uppåt, eller åt sidan, eller framåt eller hur man nu vill se det och blir tillförordnad rektor här på Komvux. Det finns få människor som jag tror skulle kunna göra det bättre än hon. Hon är ambitiös, kompetent och framför allt ställer hon höga krav på saker och ting. Det vet du som har läst för henne. Och höga krav, ger ofta bra resultat. Jag tror på Mia.

Men lite sorgligt är det ju. Vi har ju nästan vuxit ihop härinne på kammaren. Vi pratar pedagogik och elever hela tiden. Ibland pratar vi privatliv och äter choklad. På båda planen kommer hon att vara saknad och jag tänker klämma mig in i hennes schema lite nu och då.

Välkommen hit, Pethra. Och Mia, tro inte att du slipper oss...

Dags att ladda om

Nu har alla elever slutat för denna termin. Alla kämpade tappert in i det sista och sitter nu förhoppningsvis med ett betyg som de är nöjda med. Som ni är nöjda med. Vårt fortsatta arbete på skolan tar vid direkt. Dagen efter betygsättning drar vi iväg på konferens till Herrfallet och får två härligt soliga dagar med gemenskap och arbete. Visst, vi har snart semester, men vi ska tillbaka till en ny termin och nya elever.

I

En del av er kommer att stå här och knacka på dörren i augusti och vill läsa nya kurser. Vill möta nya människor och få nya utmaningar. Då vill vi vara beredda att ta emot. Vi vill dessutom vara ännu bättre. Inte bara utvilade och nybadade. Vi vill vara bättre. Bättre än vad vi var denna termin.

I

Därför laddar vi om direkt. Ser bakåt och utvärderar. Ser framåt och förändrar. Jag hoppas att vi står laddade och redo för en ny höst tillsammans med nya och gamla elever i augusti. Jag hoppas även att ni står utvilade och redo att ta emot det vi har att erbjuda.

I

Men innan dess hoppas jag på en riktigt skön och varm sommar till oss alla. Det är vi värda efter att ha slitit sedan vintermörkret tog ett så hårt grepp om oss. Nu är landskapet sirligt utanför fönstret och ryggsäcken full med läsupplevelser. Jag kommer dock sitta här och arbeta i några veckor till innan jag tar på mig väskan.

I

Det är mycket som ska uppdateras och ordas om. Det är bara att sätta igång och utmana varje liten uns av möjligheternas möjligheter. Frågan är bara vilken punkt på min sommarlista som jag ska börja med...?