En processors olika hastigheter

Det var verkligen kola i huvudet i morse. Jag har haft en underbart, avslappnande helg. Det måste vara därför. Jag och bästa kollegan försökte få fart under galoscherna. En frukost på "Fröknarna Brogrens veranda" är då varmt att rekommendera. Vi pratade verksamhetens flytt. Vi pratade nuvarande elever. Vi pratade om vår förträfflighet. Det gör vi jämt. Någon måste ju. Och till slut, så började det så smått att komma.
"Men du, om vi tänker så här /.../."
"Hm. Mm. Kanske om vi också /.../."

Och tillbaka på jobbet för att konkretisera i lärplattform, bloggidéer och uppgifter. Och då kom det! På fem minuter rasslade jag ner en översikt på 18 veckor, som faktiskt ganska väl fungerade mot Centralt innehåll i Svenska 1. Tjola hopp. Där var det kanske. Grunden. Det att bygga vidare på. Som byggde på alla hm, mm och kanske som vi pratat om i typ ett år. Och som kommer att vridas och vändas på till oigenkännlighet innan augusti är på plats.

Nu sitter jag här. Med massor av kola i huvudet. Processorn tuffar och går. Bara tillfälligt långsammare.

Bildkälla:
http://www.flickr.com/photos/veganfeast/5047856376/

Oj

Finns den här bloggen verkligen? Jag bloggar på andra ställen, pratar om bloggar i kurser jag håller, lär om bloggar i kurs jag går och på nätet i största allmänhet. Så, kanske bloggandet har blivit något annat än ett rum för reflektion, som den här skapades för och har använts till? Eller blir jag nu sämre på att reflektera? Hm, jag måste nog be att få återkomma i ärendet. Igen

Blogga mera?

Jag och en kollega var på ett inspirerande seminarium en eftermiddag förra veckan som handlade om hur man konkret kan jobba med bloggande i undervisningen. Lisas egen blogg Språkmakargatan är underhållande och lärorik.

Jag funderar ofta på hur jag bäst ska ge eleverna så mycket som möjligt. Den här terminen är min daggrupp så liten, och inte så diskussionsbenägen. Och då ringer Lisas ord i mina öron:

- Bloggen är utmärkt för diskussion och samtal. Här kan elever mötas som aldrig skulle prata i klassrummet.

Det är klart att jag ska blogga i Svenska A i vår! Kanske Svenska C med, om jag ska ha den kursen. Och då hoppas jag också på detta som Lisa också sa:

- Eleverna tar med sig samtalet från bloggen in i klassrummet.

För trött...

Jag ser fram emot en tur till Eskilstuna i morgon eftermiddag. Jag och Mia ska få träffa ett ganska stort gäng svensklärare och prata om vårt arbete med våra kurser, kopplat till Fronter/IKT. Jag hoppas på trevliga bekantskaper och nya infallsvinklar.

Så just nu skulle jag vilja skriva något extra briljant och intelligent, men klockan är snart fem och min mat- och sovklocka klämtar samtidigt och högt. Så jag låtsas att jag är popstjärna istället och ropar högt:
- HEJ ESKILSTUNA!

Då är det dags igen

Efter fem veckors semester är det då dags igen. Hösttermin, uppstart och löjligt varmt i huset.

Den här terminen bloggar jag ensam. Min vapendragare Mia är tillförordnad rektor och bloggar om det här: http://www.rektornreflekterar.blogspot.com/

Det är lite både och. Jag kommer att sakna det ständiga bollandet. Stödet när det inte funkar. Som det har varit i dag till exempel. Att ha någon nära inpå som triggar igång en så att man vill lära mer, är en ynnest som jag aldrig tagit för givet. Å andra sidan är det dags att stå på egna ben. Nu ska jag se vad det blir av det.

Bloggen kommer att förändras lite. Jag kör på samma layout men lägger till lite och tar bort något. Jag kommer att skriva mer allmänt om mitt arbete. Förut riktades bloggen enbart till eleverna, men intresset har varit ganska litet så därför breddar jag det hela. Det blir ett ställe för pedagogisk reflektion. Det behövs, gentemot elever, men också kollegor, ledning och inte minst mig själv.

Omsprungen sedan länge

I en av Svenska A-kursens uppgifter ska eleverna skriva en debattartikel inom ämnet sociala medier. Ett brett ämne med andra ord, och för en del har det krävts lite faktasökning för att få mer kött på benen. När jag lade fram ämnet på lektion och gav som exempel vad man kunde skriva om, pratade jag om Facebook och huruvida det är så smart att lägga ut allt möjligt om sig själv. Jag pratade också om några bloggare och deras - i mina ögon - rätt så ointressanta inlägg. Vi kom också in på detta med beskattning av bloggarnas "presenter", som just i de dagarna var i debattluften.

När sedan elevernas debattartiklar trillar in, så handlar de flesta om det positiva med användandet av sociala medier. Och jag blev så glad att eleverna inte hakade på deras gnälliga lärare, som ibland agerar närmast likt en dinosaurie, utan att de valde att gå den positiva vägen.

Själv är jag en förhållandevis flitig nyttjare av sociala medier. Undrar vad i min lärarroll som då talar om för mig att jag ska ha en gnällig inställning till dem gentemot eleverna? Kritisk, javisst, men för det kan man vara positiv. Ligger det tunga traditioner i min yrkesroll som jag inte kan frigöra mig ifrån och som får mig att agera som en dinosaurie? Förmodligen. Tack då, kära elever, för att ni hjälper mig att inse att dinosaurierna faktiskt dog ut för länge sedan.

Detta med bilder...

flickr typewriter typo?!
Originally uploaded by bitzi☂

Vi har under en tid nu försökt att förstå oss på detta med copyright på bilder på nätet. Det är en djungel och hela tiden hittar man säkra röster om hur det är, men de talar mot varandra. Vi vet att bilder på google är klädda i copyright, vilket innebär att vi inte får använda dem för något eget bruk överhuvudtaget. Men hur är det med Flickr? Mourgefile? Får man använda dem som man vill?

Svaret vi så här långt har kommit fram till är att, nej, det får man inte. Däremot så finns det väldigt många bilder som det är fri tillgång till. Fotografer kan genom creative commons tala om hur de vill att deras bilder ska användas. Bilden i detta inlägg är en sådan bild och det är därför det finns en källa kopplad till den.

Så hur ska vi tänka? Med det sunda förnuftet, måste jag nog säga. Lika lite som jag vill att folk ska kliva in och plocka mina tulpaner i trädgården, lika lite vill jag att de hur som helst använder mina bilder på Flickr.

Hur ni gör utanför skolan är helt och hållet upp till er, men när det gäller skolarbete så var noga med källan även när det gäller bilder. De som är satta under copyright är inte till för att användas hur som helst. Leta då istället upp en bild där du har en fotograf som faktiskt vill att ni använder bilden. Varför inte besöka Creative Commons, för att skapa dig lite mer kunskaper i ämnet?

http://www.creativecommons.se/

Välkomna!

Igår startade vi upp nya kurser i SVA och i SVB. Det är alltid kul att ge sig på en ny omgång med kursdeltagare och leda dem rätt in i kursen.

Därför vill vi här hälsa er välkomna till vår blogg. Vi skriver om lite allt möjligt här, men det mesta är på ett eller annat sätt kopplat till vårt ämnen och våra kurser. Det är då tur att vi har så pass breda kurser så nästan vad som helst kan platsa.

En del av de som följer vår blogg ger kommentarer kring det vi skriver. Vi hoppas att även ni kommer att göra det, för det gör att bloggen inte blir en envägskommunikation. Vi vill även höra vad ni tycker om det vi skriver om.

Välkomna på kursen!

Text som text?

Det finns ett visst motstånd mot att kommentera vår på vår blogg (och kanske att läsa den också?). Jag tror inte att vår blogg är särdeles dålig eller tråkig, snarare har man en bild av vad en blogg är och vad det borde stå där. Självklart ska du ifrågasätta varför du som elev ska tvingas att läsa och kommentera en blogg (och andra texter) på gymnasiekurser i Svenska A och B. Det är ju nog att läsa ändå!

Vi tycker ändå att omvärldskunskap och allmänbildning har ett värde. Och språket och texten formas av den omvärlden. Just nu är olika communities och bloggar det som många läser, jämte nättidningar. Och det är där text produceras. Vi vill helt enkelt att du ska känna till den här världen. Du behöver inte alls läsa andra bloggar, men du kanske kan upptäcka den världen också?

I betygskriterierna för Svenska A på nivån godkänt står:

Eleven använder dator för att producera egna texter och för att kommunicera med andra.

Och bloggen är ett sätt att kommunicera. Så välkommen hit!

Nya möten

Mitt jobb är fanastiskt. Men precis som för de flesta andra, är inte alla uppgifter lika angenäma. Alla möten är inte lika roliga att gå på. Och tiden räcker inte alltid till för det som känns viktigt. Jag tappar sugen, helt enkelt. Och jag erkänner utan omsvep att jag blir lite gnällig.

Men. Så kommer då dessa möten i början av terminen. Jag får träffa mina nya elever och jag blir plötsligt påmind om varför jag gör detta. Påminnelserna duggar tätt. Det ställs nya frågor. Det skrivs nya texter. Det hålls nya föredrag. Det sker nya möten.

I mötet med dig som elev blir mitt jobb på riktigt. Så jag ber dig - ödmjukast - skriv fler texter. Läs fler böcker. Ställ nya frågor, och gamla frågor. Ställ frågor som känns konstiga, pinsamma eller väldigt kloka. Ställ frågor så att vi kan mötas, för i mötet sker lärandet.

Och som en liten bisats - eller bisak - möten kan ske på fler ställen än i klassrummet. I bloggen, på Fronter, i telefonen eller via e-post. Möt mig!

Bloggar med ett mål

Så roligt det är att gå ut på en blogg där så många är aktiva och skriver. Det är inte bara Sarah och jag som bollar tankar om det vi ser och upplever längre. Det är även roligt att se att ni funderar och reflekterar kring det vi skriver om. Både genom att hålla med och genom att ifrågasätta.

Bloggande är ett mycket intressant fenomen och det finns antagligen lika många sätt att använda en blogg som det finns människor som bloggar. En del av er tycker att det är intressant att läsa bloggar och andra håller sig borta från dem. Alla utifrån den erfarenhet ni har av att läsa och skriva bloggar.

Vi har självklart inte en blogg bara för att vi tycker att det är roligt och för att vi vill ge er mer än bara det kursen hinner ge er. Det är en viktig orsak, men bloggen uppfyller även vissa mål på våra kurser. I både SVA och SVB ska du t.ex. komma i kontakt med olika sorters texttyper ur olika tider och kulturer. Denna blogg hjälper till att uppfylla det kriteriet på ett mycket bra sätt. Hur framtiden kommer att bli kring bloggande och annat återstår att se, men just nu är det ett mycket bra sätta att bredda möjligheten att uppfylla våra mål med våra kurser.

Vi ser gärna att ni fortsätter att kommentera med både positiva och ifrågasättande ord. Det ger oss möjlighet att ytterligare förtydliga våra uppställda mål både för oss själva och inför er. Tack!

Nytt år, nya möten

Dagarna fullkomligen rusar iväg. Det är ett vackert, men svinkallt, Örebro jag tittar ut på, från mitt fönster här på Komvux. Nu är jag ledig några dagar igen, och då ska det nya året firas in.

Då ska man ju sammanfatta det gamla och se möjligheter med det nya. Men så blir det inte riktigt här på jobbet. Det gamla ska inte läggas bakom oss förrän den 8 januari, och det nya börjar den 11. Så där i krokarna kommer säkert jag eller Mia att samla ihop terminen runt några reflekterande tankar.

Så just nu, säger jag Gott nytt år till dig. Men mer utifrån det privata perspektivet då.

Vill du?

Idag förstod jag att det känns tråkigt att man inte kan kommentera vår blogg utan att ha ett konto. Jag var ju direkt tvungen att undersöka saken och hitta lösningen på det. Jag har testat lite på en av Sarahs inlägg och insåg plötsligt att man kan kommentera utan att behöva ha kontot. Man kan göra det hela anonymt. Bara bloggens ägar, jag och Sarah alltså, tillåter det. Nu så...

Hur gör du då?

Jo, du trycker på kommentar under inlägget. Då kommer det upp en ruta där du kan skriva den kommentar som du vill delge oss andra. Skriv ner det hela och väck mer tankar hos oss. Efter detta så kikar du på den ruta som ligger precis under din skrivna text där det står:

Kommentera som: välj profil

Nu har jag gjort om lite i bloggens inställningar (det var svettigt) och sett till att det finns ett val under den fliken som heter Anonym. Om du lägger upp kommentaren under den profilen så kan du, utan konto, kommentera. Du trycker sedan bara på Skicka kommentar och fyller i de där bokstäverna som kommer upp. Efter detta kommer dina ord upp på vår blogg.

Fy, så kul det vore med kommentarer på våra inlägg... Välkomna att dela med er av tankar.

Mia

Höstfunderingar

En blogg som inte uppdateras är ingen blogg, utan en bild av två lärare som glömmer bort att fokusera, som stressar. Jag gillar inte när min stress går ut över eleverna. Att bloggen inte uppdateras, kan nog många av er stå ut med. Kanske till och med strunta i. Men när jag inte hinner lyssna, läsa och peppa, då är det inte roligt längre.



Det händer alltid ett par gånger per termin. Den här gången är jag glad att jag lärt känna eleverna innan högarna hopade sig alltför mycket. Ni vet vem jag är. Jag vet vilka ni är. Och förståelse går i båda riktningar. Till en viss gräns förstås. Jag tar inte vilka ursäkter som helst. Du som elev ska inte drabbas av min arbetsbelastning hur länge som helst. Och då är vi där igen, vid mötet. Vi måste mötas för att förstå. Prata. Kommunicera.



Och nu när högarna är något mindre ska jag lyssna på dig som vill prata.

Ska vara amerikaner till det!

Amerikanska forskare har kommit fram till att världens alla människor mår bäst på söndagar och sämst på onsdagar. Detta ska då spgla sig i vårt bloggande. Det är t.o.m. forskare som suttit och tagit fram en känslobarometer som kan mäta känslor i stora mängder av text. De har använt 1034 olika ord som koder där t.ex. "kärlek" är ett ord som drar upp barometern högt och "död" är ett ord som sänker den. Sedan räknar man ut ett medelvärde.

I

En analys av 10 miljoner bloggfragment från hela världen ger en positiv utveckling. Vi har sedan 2005 blivit lyckligare på våra bloggar. Det är inte utan att jag undrar... Vad står detta för? Vad har bloggandet blivit i förlängningen? På denna blogg är det inte direkt nivån av känslor som ska mätas. Det är pedagogiska samtal vi är ute efter. Bilden av hur vi i vårt arbete och i våra klassrum arbetar med utbildning. Därför tror jag inte att Obamas val till president skulle slagit så högt i denna blogg, som det tydligen gjorde överlag i världens bloggar. Däremot utnämningen av Nobelpriset i litteratur.

I

Men vänta nu... Vad säger jag...? Inte var det ett pedagogiskt inlägg i bloggen, först och främst, när jag skrev om Müller? Nej, jag måste säga att jag log stort och var ganska exalterad när jag skrev inlägget. Känslobarometern skulle gjort stora utslag. Hm... Innebär detta att jag ändå sitter och skriver i en blogg som alla andra? Nej, det vill jag verkligen inte tro. Jag får nog fundera vidare och återkomma...

I

Mia

Terminsstart!

Välkomna hit alla elever i Svenska A och Svenska B!

I dag är det terminsstart och 133 elever väntar på att få träffa oss i dag. Och vi väntar på att få träffa dem.

I den här bloggen kommer vi att skriva sådant som vi diskuterar före och efter lektionerna. Hur tänker vi? Varför blir det som det blir? Och vi vill självfallet att ni elever ska vara med och tycka till. Här på bloggen kan du kommentera anonymt eller vara följare och då visas dina kommentarer med ditt namn.

Och än en gång - välkomna.