Namnet Stieg Larsson omsätter miljardbelopp. Romanerna är, enligt den officiella hemsidan, sålda i över 40 miljoner exemplar i fyrtioen länder. Romanserien ska nu även göras som film i Hollywood. Det låter som en ren saga, inte sant? Det tragiska är att han inte får uppleva detta, eftersom han dog 2004, innan romanerna hade publicerats.
Det är samtidigt tur att han inte behöver se vad ett utelämnat testamente mellan två som lever i ett samboförhållande kan göra med människor. Han slipper se hur hans far, bror och sambo kämpar om rättigheterna till alla miljoner. Det är tur att han inte behöver läsa vad hans tidigare kollegor går ut och säger om hans "svaga sidor" i sitt skrivande. Kan han verkligen ha skrivit denna trilogi på egen hand? Visst, han var en duktig researcher, men han kunde ju inte skriva!
I januari i år kom den första boken ut om Stieg Larsson. Det är hans bästa vän, Kurdo Baksi, som har beskrivit sin bild av Stieg Larsson. Boken blir rosad, och ifrågasatt. På torsdag kväll kommer Stieg Larssons sambo, Eva Gabrielsson, att medverka i Babel. Hon kommer där att prata om sin bok om sambon Stieg. Självklart går då brodern ut och säger att det är dålig journalistik att bara ge en sida av myntet. Varför lyssnar de bara på henne?
I
I
Jag vet inte varför jag följer denna konflikt. Jag vet inte varför jag låter mig bli så upprörd över den. Kan vara för att jag inte förstår hur människor kan hamna i konflikt kring en människas död. Varför man inte istället samlas kring sorgen och delar på upplevelser och minnen. Varför kan inte Stieg Larssons framtidssaga inte bara få bli det, en saga med ett lyckligt slut? Nej, det är pengar involverade. Gigantiska pengar och girighet. Antagligen inga rätt eller fel. Eller kanske bara en massa fel. Jag vet inte. Jag har inte bestämt mig.
IVi läser en massa litteratur på Svenska B. Massa författare och dramatiker att hålla ordning på. Nu ska vi snart lägga till en massa lyriker. Även ni på Svenska A bekantar er med en hel del författare. Vi pratar mycket om bemötandet av den litteratur vi läser. Vi pratar om hur den togs emot, hur vi speglar oss i den idag och vad den kommer att säga morgondagens människor. Intressanta och givande diskussioner.
I
Frågan är hur man om hundra år kommer att se på dagens litteratur? Kommer man vara mer intresserad av att analysera konflikten mellan anhöriga av avlidna författare, eller kommer författarskapet i sig vara det som belyser vår tid. Jag hoppas på det sista. Jag hoppas verkligen att det är Stieg Larssons Millenium-trilogi som får belysa vår samtida litteratur och inte konflikten som nu rinner upp i dess kölvatten. För det är väl litteraturen som ska belysa vår samtid på olika sätt och inte människan i samtiden? Eller?
I
Jag kan inte svar på det heller. Trots denna långa reflektion kom jag ändå inte sanningen närmare. Nej, jag måste nog fundera vidare...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar