Nya pedagogiska funderingar

Sarah berättade om ett sommarprat under dagen idag och jag var bara tvungen att sätta mig och lyssna på det. Det är Felix Kjellberg som pratar om hans sätt att använda sig av Youtube. Kanske du känner honom under namnet PewDiePea? Han har det största kontot på Youtube och miljontals prenumeranter. Hans filmer har visats över en miljard gånger. Det går inte ens att greppa den räckvidd han har med sin kanal.

Vad gör han då? Jo, han sitter och spelar dataspel och pratar om det som händer i spelen. Han lägger upp två filmer om dagen, där han sitter och spelar dataspel. Dataspel. Jag bara skakade på huvudet när jag lyssnade. Dataspel. Ju mer jag lyssnade på hans program ju mer intresserad blev jag av att se vad han gör. Så jag var självklart tvungen att gå ut på hans kanal och se på någon film.

Jag hamnade i denna till slut och jag såg färdigt den. För jag kunde inte annat...



Orkar du inte se hela så gå in en bit i klippet och kika en bit. Det är fascinerande hur jag så snabbt fastnar i det jag ser. Han engagemang i det han gör i detta spel är smittande och jag bara måste se hur det ska gå. Ibland är han så engagerad i det som sker i klippet så kan faktiskt glömmer att han filmar.

Jag sitter och inser att detta är ett sätt för pedagogiskt arbete som är totalt outforskat för mig. Jag vet att spel blir mer och mer ett sätt att engagera elever, men denna kille, som sitter i ett rum och spelar in vad han gör, är på många sätt ett geni. Det är så enkelt det han gör. Ändå är det så briljant. Tänk om man kunde göra filmer som denna och få det engagemanget i elever att se den. Visst, i hans film här ovan är det ju spänningen och hans engagemang som håller mig kvar. Men det måste vi väl kunna få till, vi med?

Jag skulle vilja att min kanal på Youtube kunde fånga upp elevers intresse så pass mycket att de väljer att se en film till, bara för att. Som jag kommer att göra nu, på PewDiePea:s kanal...