Något annat

Det hör egentligen inte hit. Men jag kan inte låta bli att skriva om det ändå. I dag är det trettio år sedan barnaga förbjöds i Sverige. Det är en hisnande, kväljande och arbetsam tanke. Det betyder att mina föräldrar kunde ha slagit mig utan att i lagens mening ha gjort något fel. Det betyder att barn som blev slagna inte hade rätt att protestera.

Men en lag gör ju inte att något försvinner. Det vet vi. Så det vill jag att du också tänker på i dag. Inte för att du slår dina barn, utan för att det finns ett gränsland i vad som är vad. Vi har alla olika gränser. Våra barn möter olika vuxna med olika gränser. Jag vet egentligen inte vad jag vill säga, annat än att vi måste prata om det här. Använda våra tankar och språk för att komma fram till ett mycket mindre gränsland.